Ruvardag nr8
Jaha, då har jag brutit ihop för första gången sedan behandlingen påbörjades!
Vi som haft så mysigt i helgen med hotellvistelse och shoppingstros.
Fram tills igår kväll var jag till och med ganska säker på att jag kanske är gravid trots allt.
Men så vaknade jag i morse, tyckte att brösten ömmade lite mindre och genast byttes den positiva känslan till en negativ.
När jag senare gick på toaletten och såg en pytteliten färgskiftning på trosskyddet så var katastrofen en faktum.
Jag lyckades hålla mig skapligt normal så länge jag var kvar på stan, men så fort jag kom hem sprutade tårarna.
Vet inte ens varför jag grät men tårarna gick inte att hejda. Snacka om att det här är en känslomässig berg- och dalbana!
Jag vet att det inte är ovanligt att man till och med kan blöda lite även om man är gravid, men min lövtunna fasad av lugn klarade tydligen inte av ens en liten färgskiftning. Kan tillägga att det inte kommit något mera under resten av dagen.
Nu ska jag plocka ihop bitarna av mig själv och försöka limma ihop min lugna fasad så att jag överlever veckan.
Usch stackare. Jag känner igen mig allt för väl och vet precis hur du mår. Men som sagt, en liten färgskiftning behöver inte vara någonting. Dags att torka tårarna och ta till hoppet. Jag hoppas å dina vägnar också!
m.
