mostermaggan

Två dagar fick allt vara lugnt, sedan var det dags igen!
I torsdags förmiddag som kom det mera blod, inte jättemycket men ändå så att det droppade i toaletten.
Tänkte att den här gången ska jag hålla mig lugn, så jag ringde det nummer som finns till gynakuten. Tänkte att dom kunde hjälpa mig att avgöra om det var värt att åka in eller inte. Fick prata med världens otrevligaste människa, det går minsann inte att Prata med någon på akuten fick jag veta. Behöver man prata med någon så får man ringa sjukvårdsupplysningen. Det slutade med att jag lade på luren, började grina och ringde sambon som kom och hämtade mig så att vi fick åka in iallafall.

Efter att återigen ha spenderat massa timmar i de obekväma sofforna fick vi träffa den konstigaste läkaren hittills.
Han talade snabbt om för oss att ca 20% av alla gravida kvinnor blöder i början och att av dessa 20% så blir 50% missfall och för 50% så går det bra. Han undersökte mig och när det sedan blev dags för VUL som vänder han bort skärmen så att vi inte ska få se. "- Jag tänker inte demonstrera någonting nu utan det får man ta i ett senare skede" sa han. Han tittade och mätte lite och sedan sa han att allt såg bra ut. Jag frågade om man kunde se vart blödningen kom ifrån den här gången men det kunde man inte sa han. Sambon försökte fråga om det verkligen vad 50% risk för missfall även om allt såg bra ut så här långt och jo, så var det sa han. Men i nästa andetag så säger han, "- Det kommer säkert att gå bra det här! Utrusta er med lite is i magen, räkna med att det kommer att blöda fler gånger och försök att inte oroa dig så länge du inte får kraftiga kramper!.

Vi visste inte vad vi skulle tycka när vi gick därifrån. Läkarna på IVF-kliniken menade ju att när man sett att fostret utvecklas som det ska så är risken väldigt lite för missfall även om man blöder. Vi har pratat massor här hemma och väljer att tro på dessa läkare, annars kommer vi ju att bli tokiga. Vi har också bestämt att vi ändå ska göra lite som den här läkaren sa. Vi ska försöka strunta i om det kommer lite blod så länge det är likadant som de tidigare gångerna.
Därför åkte vi inte in i går igen när jag på eftermiddagen fick en till liten blödning, dock mindre än den förra. Precis som tidigare så slutade det direkt och gjorde inte ont, så jag räknar med att det inte var farligt.

Den söta damen på MVC ringde mig i torsdags kväll och meddelade mig att hon bokat en ultraljudstid åt mig redan på måndag. Det ska bli jätteskönt att få träffa en läkare på en bokad tid och inte en som bara vill slänga ut en efter 2 minuter. Jag ska fråga henne vad hon anser att vi ska göra om blödningar fortsätter och om allt ser bra ut har vi bestämt att vi ska försöka sluta oroa oss och vara glada istället.

Nu ska jag göra mig klar för dagen, idag hände det stora grejer ska ni vetat.
Jag får berätta om det senare för just nu är det hemligt!