Spraydag nr11
Den här dagen har varit allt annat än angenäm!
Vaknade i morse med molvärk i magen och väldigt besvärande huvudvärk som strålade som ut ur ögonen, stoppade i mig två panodil till frukost och det blev faktiskt lite bättre.
Dagen rullade på och huvudvärken dök upp så fort tabletterna gjort sitt. Det kniper i trakten av vänster äggstock och det värker oavbrutet i min högra arm. Mycket på en gång alltså!
Om allt detta beror på sprayen eller inte är ju svårt att säga men tillsammans med fredagströtthet är det inte att roligt iallafall.
Nu ska jag krypa upp i soffan och tycka lite synd om mig själv och hoppas att det är bättre i morgon.
Spraydag nr8
Fortfarande inga svåra biverkningar. Jag blir lite svettig till och från och jag känner mig lite tröttare än vanligt, men det är inget man inte kan leva med.
Har upptäckt en annan sak också som jag dock har svårt att förknippa med sprayen.
Jag är hungrig! Hela tiden! Jag som aldrig brukar kunna äta på morgonen har en mage som knorrar efter mat i tid och otid. Om detta har med sprayen eller inte att göra återstår att se.
Nu ska jag göra mig i ordning. Jag ska ut och äta med flickorna på jobbet, det ska bli trevligt! =)
Spraydag nr5
Dagarna rullar på och jag mår fortfarande bra!
Tycker inte att sprayen stör mitt vardagliga liv speciellt mycket utan det fungerar fint.
Lite tråkigt att behöva vakna av larmet kl 06.30 en lördag men jag bara sprayar och somnar om.
I dag har jag och sambon varit ute i skogen vid en liten sjö och metat i solen. Det var helt underbart, bara han och jag.
Vi pradade om allt möjligt och adoption kom upp, vi är båda positivt inställda till att adoptera om det inte skulle lyckas för oss med hela IVF-svängen.
Jag skulle kunna strunta i allt det här och adoptera direkt om det bara vore så enkelt.
Nu är det ju inte det, dels är det alla väntetider och sedan så finns sambon i brottsregistret fortfarande. Han är dömd för misshandel och straffet han fick då finns kvar i registren i 10 långa år. Jag mår illa bara jag tänker på att det inte ska funka med IVF och att vi ska vara tvugna att först vänta de 5år som är kvar innan registret rensas och sedan vänta kanske ytterligare 4år innan vi ev. skulle kunna få ett adoptivbarn.
Jag måste verkligen försöka se positivt på det här försöket, klart att det ska fungera!
Men samtidigt så är man ju så rädd för att bli besviken ytterligare en gång.
Nu ska jag sluta tänka på allt det här och mysa ner mig i soffan tillsammans med en arbetskompis och titta på sex and the city filmen.
Spraydag nr3
Inga biverkningar än så länge iallafall, skönt.
Dom tittade lite konstig på mig idag på jobbet när mitt mobillarm ringde mitt under ett arbetslagsmöte och jag smög iväg en halv minut, men det bjuder jag på.
Nu ska jag spraya och sova
Spraydag nr1
Jag ska spraya en gång till klockan 22.30 innan jag äntligen får gå och lägga mig.
Jag har läst att folk tycker sprayen är obehaglig och smakar jätte illa, men det tycker inte jag. Tycker den är som vanligt nässpray, varken mer eller mindre trivsam.
Nu får vi bara se om jag fixar att leva så inrutat. Ska spraya 06.30, 14.30 och 22.30 i tre veckor nu till att börja med.
Det börjar ju inte så bra när jag i morse gick ut genom dörren och låste upp cykel innan jag kom på att sprayen stod kvar hemma på bänken. Man vänjer sig säkert efter ett par dagar.
Lite huvudvärk har jag haft under dagen men det är iofs inte ovanligt för mig mellan äl och mens.
Får hoppas att ev. biverkningar håller sig borta så länge det någonsin går!
Två dagar kvar...
Idag är det bara två dagar kvar tills vi ska börja behandlingen.
Jag har redan fingrat på sprayen som står där i kylskåpet.
I veckan har jag också berättat för de två närmaste på jobbet om vad som ska hända.
Jag kommer att behöva deras hjälp för att kunna gå iväg till mina läkarbesök utan att alla på avdelningen ska behöva veta vart jag tar vägen. Det känns jättebra att dom vet och båda två har lovat att ställa upp till 100%, den ena har till och med erbjudit sig att hjälpa mig med sprutorna om jag tycker att det känns jobbigt. Känns bra att den utvägen finns om jag fegar ur men jag tror nog att jag ska klara det själv när den dagen kommer.
Sambon sitter just nu hemma hos mina föräldrar tillsammans med min ena systers man, de ska hämta lite grejer där uppe till deras kök. Pappa ringde nyss och delgav mig deras strålade idé om att dom tycker att vi ska gifta oss på Landvetter innan vi ska åka till Thailand i vinter hela familjen.
Jag har faktiskt också tänkt lite på ett sådant giftemål, men nu blir det ju inte lika roligt om vi skulle välja att göra slag i saken. Vi får se, nu ska vi först och främst försöka tillverka en liten bebis.
Som sagt, bara två dagar kvar nu...